Odliczanie wsteczne - nedräkning

Det här måste nog ses mer som ett utlägg än ett inlägg. En smygande insikt har nått mig och lämnat mig med en tomhet av samma slag som när jag förstod att min pappa inte kan allt. Världspolitiken är en stor sandlåda. Det är visserligen inget nytt att klaga över idioter med makt eller tycka att man många gånger kunde gjort jobbet bättre själv men ju mer jag har funderat över det (och diskuterat det över en trave scones) har jag börjat se människans begränsningar. Hoppet mellan olika människors förmåga att fatta kloka, strategiska, allmännyttiga beslut är inte lika stort som hoppet mellan olika människors maktpositioner. Jag gjorde min praktik som kurator på en grundskola och jag tycker inte att den politiska arenan skiljer sig nämnvärt från skolgården, de biskrivs bara i olika termer. Någon blir utsatt för mobbing och resten av kidsen har tusen skäl att inte ingripa precis som västvärlden bestämde sig för att inte ingripa under folkmordet i Rwanda. Kommer ni ihåg den där coola killen som alla såg upp till men som sedan flippade och blev kriminell? Alla förfasas över honom men vågar inte riktigt säga något på grund av hans historiska status. Det får i alla fall mig att tänka på en amerikansk president. När vi pratar om kollektiv utfrysning är EU ett skolboksexempel. Det förvånar mig inte om det coola gänget Västeuropa faktiskt skrev "okej, vi är sjysta, ni får väl va med då" när de godkände de tio nya Öst- och centraleuropeiska länderna. Det finns många exempel. Människan är inte bättre än så. Med det menar jag inte att vi är usla och borde krypa längs marken med vår skam, bara att vi inte ska ha någon övertro på de som har makten och att vi ska stanna upp och tänka efter så vi inte bara hänger på. Det finns ett fåtal människor som genom historien i sin brinnande altruism lyckats förändra världen till det bättre. De är ett fåtal, de flesta av oss fungerar inte så. Däremot kan vi ta ansvar, hitta vårt civilkurage. Låt bli att skratta nästa gång någon drar ett polack-skämt, skriv ett mail till en politiker om du tycker att det görs för lite för att hindra övergrepp på mänskliga rättigheter någonstans. Jag börjar med att skriva ett brev till Kip Kinkel i the state of Oregon prison och tala om för honom hur ledsen jag är att samhället svek honom så grundligt. Det är inte mycket men det är något.

Hadetbrahej