02:15 w nocy
Var vänlig finn de TRE betydelserna i följande mening: "Kvinnor får lättare förkyldningar än män"
Hadetbrahej!
Hadetbrahej!
Länge leve negationerna
Jag har kommit fram till att det är relativt lätt att lära sig de polska uttryck som börjar med eller innehåller negationen "nie". Varför vet jag inte men jag hade en tanke på att satsa på att lära mig dessa uttryck och försöka komma undan med motsatser i alla samtal, alltså i stället för att säga trochę (lite) säger jag niedużo (inte så mycket) och i stället för att säga tani (billig) så säger jag niedrogi (inte dyr). Så kan jag fortsätta; niedawno, niedobry... Risken är att jag kommer att uppfattas uppfattas som lite märklig, men den risken finns alltid ändå.
En spännande iakttagelse jag gjorde är att polskan liksom svenskan använder sig av en negation för att beskriva att vädret är riktigt rasande dåligt. Dåligt väder är ju ungefär duggregn och snålblåst medan o-väder är full storm och ösregn. Det är egentligen konstig, borde inte full storm vara MER väder? Polskan gör samma sak, niepogoda betyder oväder.
Är det därför svenskan har fått det skämtsamma uttrycket "bättre dåligt väder än inget väder alls"? Det vi egentligen säger är ju "bättre dåligt väder än oväder".
Hadetbrahej
En spännande iakttagelse jag gjorde är att polskan liksom svenskan använder sig av en negation för att beskriva att vädret är riktigt rasande dåligt. Dåligt väder är ju ungefär duggregn och snålblåst medan o-väder är full storm och ösregn. Det är egentligen konstig, borde inte full storm vara MER väder? Polskan gör samma sak, niepogoda betyder oväder.
Är det därför svenskan har fått det skämtsamma uttrycket "bättre dåligt väder än inget väder alls"? Det vi egentligen säger är ju "bättre dåligt väder än oväder".
Hadetbrahej
Enkel biljett till Polen
Dagens bloggtitel är även titeln på öst- och centraleuropakorrespondenten Kjell Albin Abrahamssons bok från 2004. Jag har dragit ut på det här blogginlägget ett tag för jag har velat göra boken och författaren rättvisa. Nu får det bära eller brista. Det är en underbar bok, en bok som inte bara kan njutas av Polenfantaster utan av vem som helst som är det minsta intresserad av politik, stats- eller samhällsvetenskap. Eller personliga resor för den delen om jag ska återkoppla till mitt förra inlägg. EU är ett centralt tema i boken, EU och de inomunionska relationerna med fokus på de senast inträdande medlemsländerna, däribland Polen. De skarpa iakttagelserna, nyktra funderingarna och humoristiska kommentarerna serveras i en så välbalanserad blandning att man blir alldeles lycklig. Men framför allt är det viktigt. Följande citat är hämtat ur boken.
Under gymnasiet försökte jag hitta den politiska tillhörighet jag någonstans redan trodde mig tillhöra. Jag provade KD en kort period och därefter smyckade jag mina kläder med Che Guevara-knappar och röda stjärnor, röstade på moderaterna en gång i skolvalet och på allianspartiet centern en gång i riksdagsvalet samtidigt som jag försökte övertala min syster att rösta på socialdemokraterna. Långsamt har en insikt växt fram hos mig som jag en gång för alla fått bekräftat av att läsa Kjell Albin Abrahamssons bok; det passar mig politiskt mycket bättre och är minst lika spännande att ta ett steg tillbaka och iaktta, att ta in alla delarna och väga dem mot varandra.
Här kan boken köpas
Hadetbrahej
I detta nya Europa finns skäl att varna för västeropéernas traditionella benägenhet att se östeorupéerna över axeln, speciellt när det gäller synen på salverna - i Europa cirka 200 miljoner människor. I medeltida krönikor beskrevs slaverna som hundar och barbarer. För Hitler var slaverna Untermenschen, en lägre sorts människor. Idag under det tredje årtusendet ser alltför många slaverna som maffialedare och biltjuvar, svart städhjälp och bärplockare, sutenörer och horor. En så förenklad syn på Europas halva befolkning är oroväckande.
Under gymnasiet försökte jag hitta den politiska tillhörighet jag någonstans redan trodde mig tillhöra. Jag provade KD en kort period och därefter smyckade jag mina kläder med Che Guevara-knappar och röda stjärnor, röstade på moderaterna en gång i skolvalet och på allianspartiet centern en gång i riksdagsvalet samtidigt som jag försökte övertala min syster att rösta på socialdemokraterna. Långsamt har en insikt växt fram hos mig som jag en gång för alla fått bekräftat av att läsa Kjell Albin Abrahamssons bok; det passar mig politiskt mycket bättre och är minst lika spännande att ta ett steg tillbaka och iaktta, att ta in alla delarna och väga dem mot varandra.
Här kan boken köpas
Hadetbrahej
Livet liksom
Den här bloggen är inte tänkt att vara självutlämnande. Den handlar i första hand om landet Polen och i andra hand o mig, det är liksom oundvikligt att jag är med på ett hörn. De smaskiga detaljerna om mitt liv får ni vältra er i när mina memoarer kommer ut. Jag vill ändå säga någonting om den personliga resan, vare sig den går till Polen eller inåt, inåt, inåt. Man hinner samla på sig en del saker när man bor på ett ställe i flera år och eftersom jag avskyr att flytta (pga det rent fysiskt tråkiga arbetet) tänkte jag göra det i så små steg att jag knappt märker det själv. De första kartongerna har alltså redan packats och saker har börjat slängas med stor fäng tjohej-hängivenhet. Men jag fastnade. Det är klart att man stannar upp när man lyfter på locket till lådan märkt "Personligt" och instängda känslor från ett helt decennium väller upp och fyller rummet med något obestämt och liksom Kent-relaterat. Om man tittar tillbaka är den så vansinnigt tydlig, resan man gör. Att en och samma människa kan genomgå sådana förändringar är fantastiskt. Ja, jag vet, nu är jag lite banal men det är bra, jag behöver lära mig att vara det.
Det kommer att bli mer politik nästa gång, mer Polen. Men titta i backspegeln ibland. Det är grymt coolt.
(och problemen med ansökan löste sig för er som undrade)
Hadetbrahej
Det kommer att bli mer politik nästa gång, mer Polen. Men titta i backspegeln ibland. Det är grymt coolt.
(och problemen med ansökan löste sig för er som undrade)
Hadetbrahej
Ma problem
Ja, nu krånglar det med ansökan till universitetet i Warszawa, tänkte väl att det inte kunde vara smooth sailing genom alla byråkratiska formaliteter. Får hoppas det inte är värre än att det går att lösa. Måste tex skicka in ett health certificate som visar att jag är i fysiskt och psykiskt gott skick. Tur att jag har en pappa som känner mig och har befogenhet att skriva under ett sådant så jag slipper springa på hälsokontroll och genomgå psykiatriska undersökningar. Ett annat problem är att jag behöver en underskrift från skolan och alla som kan ge mig den har rest bort.
Hoppas att alla olägenheter är undanröjda till nästa inlägg.
Hadetbrahej!
Hoppas att alla olägenheter är undanröjda till nästa inlägg.
Hadetbrahej!
Ett fall och en lösning
En av de första saker som slog mig när det började bli klart att jag faktiskt ska åka till Polen var; Hur ska jag göra med kaffet? Eftersom kaffedrickandet är en stor del av den romantiska föreställning jag har om att dansa runt på mitt trägolv i det tunna ljus de vita spetsgardinerna släpper igenom lyssnande till Edith Piaf så var det av största vikt att jag hittade en bra lösning på det här problemet. Min Moccamaster är i otympligaste laget att bära med sig. Jag vände mig till den självklara experten i kaffe-frågor, min bror. Det lät såhär:
- Du, vilken är den bästa kaffe-lösningen för mig nu när jag ska åka till Polen?
- Jo, då ska du ha en Aeropress, jag har en med mig i väskan så jag ska visa när vi kommer hem.
Sagt och gjort. Detta lilla oansenliga plaströr fixar biffen, dvs mkt gott kaffe. Tar inte mycket plats heller, perfekt för resor alltså. Tyvärr är den slut i Sverige för tillfället men jag får hoppas det kommer in fler annars får jag beställa från USA. För en Aeropress ska jag ha.
Här kan ni själva se den fantastiska prylen
Hadetbrahejsan
- Du, vilken är den bästa kaffe-lösningen för mig nu när jag ska åka till Polen?
- Jo, då ska du ha en Aeropress, jag har en med mig i väskan så jag ska visa när vi kommer hem.
Sagt och gjort. Detta lilla oansenliga plaströr fixar biffen, dvs mkt gott kaffe. Tar inte mycket plats heller, perfekt för resor alltså. Tyvärr är den slut i Sverige för tillfället men jag får hoppas det kommer in fler annars får jag beställa från USA. För en Aeropress ska jag ha.
Här kan ni själva se den fantastiska prylen
Hadetbrahejsan
Grönt!
JA från skolan, jag ska till Polen!
Hadetbrahej!
Hadetbrahej!
I språklabbet
Sitter med ett par stora hörlurar och försöker mig på en diktamen utifrån ett telefonsamtal på polska. Det är fasen inte lätt att höra vilka konsonantkombinationer som används, särskilt inte eftersom de som hörs ofta inte är de som ska skrivas på grund av att de blivit tonlösa eller tonande av närliggande ljud. Fonetikens fantastiska regler.
Fortfarande inget besked från skolan om huruvida jag får åka eller inte men det borde bli vilken dag som helst, det MÅSTE bli snart eftersom jag snart ska skicka deposition för lägenheten. Jag önskar jag kunde lägga ut bilder på lägenheten men det får vänta till jag tagit egna. Det lär bli en hel del när jag är på plats w Polsce!
Ingår nu tillsammans med en klasskamrat i festkommittén för nästa polska fest, trevligt, det var länge sedan jag var med i en festkommitté. Tänkte dela med mig av mitt stora lager med polsk sprit, Putinoff-vodkan behöver drickas upp!
Stort tack till er som läser och kommenterar, det uppskattas.
Hadetbrahej
Fortfarande inget besked från skolan om huruvida jag får åka eller inte men det borde bli vilken dag som helst, det MÅSTE bli snart eftersom jag snart ska skicka deposition för lägenheten. Jag önskar jag kunde lägga ut bilder på lägenheten men det får vänta till jag tagit egna. Det lär bli en hel del när jag är på plats w Polsce!
Ingår nu tillsammans med en klasskamrat i festkommittén för nästa polska fest, trevligt, det var länge sedan jag var med i en festkommitté. Tänkte dela med mig av mitt stora lager med polsk sprit, Putinoff-vodkan behöver drickas upp!
Stort tack till er som läser och kommenterar, det uppskattas.
Hadetbrahej
Solidaritet i Landskrona
Kameran är packad och ångan är uppe. Ikväll invigs en utställning om Lech Wałęnsas Solidaritet på stadsbiblioteket i Landskrona och det ryktas att den gamla polska hjälten i egen hög person kommer dit. Jag vågar inte hoppas för mycket på det utan ser i stället fram emot en utställning som flyttat runt över världen och nu nått oss. Varför just Landskrona förärats med uppgiften vet jag inte men jag klagar inte, det är bara 16 minuter med tåg från min studieort.
Mer när jag varit där!
Hadetbrahej
Senare...
Nää, någon polsk ex-president dök inte upp, ganska väntat men ändå något besviket. Vi fick hålla till godo med en polsk ambassadör och den svenska socialförsäkringsministern (tjoho). Trevligt var det i alla fall att se utställningen och jag hade dessutom en personlig guide i min i grunden polska skolkamrat som gav mig en mer nyanserad bild av president Wałęsa.
Det är någonting med vissa historiska politiska skeenden som får blodet att rinna lite extra.
Hejdetbrahejigen
Mer när jag varit där!
Hadetbrahej
Senare...
Nää, någon polsk ex-president dök inte upp, ganska väntat men ändå något besviket. Vi fick hålla till godo med en polsk ambassadör och den svenska socialförsäkringsministern (tjoho). Trevligt var det i alla fall att se utställningen och jag hade dessutom en personlig guide i min i grunden polska skolkamrat som gav mig en mer nyanserad bild av president Wałęsa.
Det är någonting med vissa historiska politiska skeenden som får blodet att rinna lite extra.
Hejdetbrahejigen
Första mötet med Polen
Följande text är hämtad ur dagboksanteckningar från min första resa genom Polen år 2001, på väg till Ukraina med de 60 Tjernobyl-drabbade barn som traditionsenligt varit i Sverige några veckor under sommaren. Texten är delvis lik tidigare inlägg men jag vill presentera den ändå eftersom den visar var det hela började...
Tankar i en buss någonstans från den polska landsbygden till Kiev
"Det är trångt i bussen, naturligtvis. De bussar som konstrueras med tillräcklig yta för bekvämlighet i mer än ett par timmar går till fjällen, inte till Ukraina. Jag ser Polen genom den av mina sidorutor som inte är täckt av imma och jag tycker det är vackert därute. Vackert är förmodligen ingen vedertagen beskrivning av det landskap vi passerar men jag är blint förälskad i öst och ser på de slitna fasaderna och lappade vägsträckorna med en fascination jag själv inte finner någon logik i.
Det irriterar mig lite att jag inte kan polska men jag låter det inte störa mig nämnvärt. Något som däremot stör mig är alla blommor och kors som är placerade längs vägen, kanske en olycksplats varannan kilomter. Polackerna kör som idioter. Även flickorna i de korta kjolarna stör mig där de står och försöker se inbjudande ut när en lastbil passerar. Jag undrar hur länge det dröjer innan tanke möter känsla, eller känsla byter tanke. Eller när tanken känns. Jag tror vi börjar närma oss Warszawa.
Alldeles innan jag försvinner bort i musiken från min mp3-spelar hör jag min granne säga att det i alla fall är "möt roligare att se en gammal kantrell i en burk än de stackars prostituerade" och jag antar att någon ojat sig över de många svampförsäljarna. Min granne tycker jag om. Han kan alla fågelläten och kallar sin urkainska fru för Duvan. Vi är påväg mot Lublin där vi ska stanna på McDonalds, sista stoppet innan gränsen och sedan väntar en 30 mil lång raksträcka genom tät skog fram till Kiev, byggd för nazisternas stridsvagnar. Sextio stycken Happy Meal till barnen, personalen kommer att få jobba. Jag har lärt mig ett ord på polska, woda, det känns bra. Vi följer skyltarna och de vackra blommorna utanför de grå husen ser ut att säga Vi hör trots allt hemma här."
Hadetbrahej
Tankar i en buss någonstans från den polska landsbygden till Kiev
"Det är trångt i bussen, naturligtvis. De bussar som konstrueras med tillräcklig yta för bekvämlighet i mer än ett par timmar går till fjällen, inte till Ukraina. Jag ser Polen genom den av mina sidorutor som inte är täckt av imma och jag tycker det är vackert därute. Vackert är förmodligen ingen vedertagen beskrivning av det landskap vi passerar men jag är blint förälskad i öst och ser på de slitna fasaderna och lappade vägsträckorna med en fascination jag själv inte finner någon logik i.
Det irriterar mig lite att jag inte kan polska men jag låter det inte störa mig nämnvärt. Något som däremot stör mig är alla blommor och kors som är placerade längs vägen, kanske en olycksplats varannan kilomter. Polackerna kör som idioter. Även flickorna i de korta kjolarna stör mig där de står och försöker se inbjudande ut när en lastbil passerar. Jag undrar hur länge det dröjer innan tanke möter känsla, eller känsla byter tanke. Eller när tanken känns. Jag tror vi börjar närma oss Warszawa.
Alldeles innan jag försvinner bort i musiken från min mp3-spelar hör jag min granne säga att det i alla fall är "möt roligare att se en gammal kantrell i en burk än de stackars prostituerade" och jag antar att någon ojat sig över de många svampförsäljarna. Min granne tycker jag om. Han kan alla fågelläten och kallar sin urkainska fru för Duvan. Vi är påväg mot Lublin där vi ska stanna på McDonalds, sista stoppet innan gränsen och sedan väntar en 30 mil lång raksträcka genom tät skog fram till Kiev, byggd för nazisternas stridsvagnar. Sextio stycken Happy Meal till barnen, personalen kommer att få jobba. Jag har lärt mig ett ord på polska, woda, det känns bra. Vi följer skyltarna och de vackra blommorna utanför de grå husen ser ut att säga Vi hör trots allt hemma här."
Hadetbrahej
Done deal
Nu har jag en lägenhet på Generała Władysława Andersa!
Hadetbraheeej
Hadetbraheeej
